Sportlov

Äntligen är det sportlov! Jag har längtat och längtat och längtat och jag tycker faktiskt att tiden har gått jättefort!
Jag fick en perfekt start på lovet igår också. Var hemma hos Samuel och latmaskade mig ordentligt med film, pizza, godis och chips. Filmen Bolt rekommenderar jag varmt till alla :D


När jag kom hem på eftermiddagen idag såg hela huset ut som ett bombnedslag. Överallt var det vantar, överdragsbyxor, termosar, väskor och skidstavar. Riktigt mysigt, jag trivs som fisken i vattnet när det är rörigt och lite kaos!
Nu har jag städat mitt rum så att farmor inte ska slå ihjäl sig när hon ska vattna mina blommor medan vi är borta. Också har jag bakat negerbollar!
Imorgon sticker vi till Branäs med familjen Borr. Jag vet alldeles säkert att det kommer bli fem underbara dagar i skidbacken. Datorn åker med för att vi ska kunna titta på film och om vi har tur så hittar vi kanske en internetuppkopppling nånstans bland snödrivorna.

Se upp i backen, fyra hål i nacken!

Jag är trött. Så där trött så det svider i ögonen och så där så att dom ofrivilligt slocknar. Jag är varm och lyssnar på ganska trevlig radio. Perfekt för att bara lägga sig ned och dra en filt omkring sig. Vinterdvala.
Det är ganska fint ute nu. Jag var en snöhatare ett tag men jag tror jag tycker om den nu. Det är viktigt med snö när det snart är sportlov. Annars blir det inte samma sak.
Himlen är lite rosa och det är också fint. Jag vill gå i skogen och ta kort på allt det fina. Sen vill jag koka kärleksté och äta scones och morotskaka. Med min vän Martina.
Istället ska vi träna. Det är också kul förstås men just nu är jag så trött.
Och just nu orkar jag inte analysera etik och moral.
Är det rätt att skaffa ett nytt barn för att rädda livet på ett dödssjukt syskon?

Just nu får dom göra nästan vad dom vill. Så länge jag får drömma om gröna ängar.
Så kan vi sjunga tillsammans om en längtan som aldrig blir still, för alla oss som aldrig vet vad vi vill. Det är kärlek det. Dom små orden i vardagens alla bestyr.

Ett tvåpack.

Det finns två stycken av samma sort. På ett vis. Hemligt.
Den ena är en ny upptäckt. Inte så mycket fel och jobbigt som jag hela tiden har trott. Man ska verkligen inte döma folk för snabbt. Jag tycker hur som helst om det som händer. Det känns bra att skapa nya kontakter och vandra på outforskade vägar. Det är postitivt, vänligt, uppiggande och bra för själen.
Den andra är just nu ett kliv bakåt. Men det varierar från dag till dag, från timma till timma. Ibland är det det jobbigaste av allt. Ibland berör det mig inte alls.
Det är alltid en pånyttfödelse att höra dina ord och känna din doft. Ibland är det det jag lever för.
Men ibland är det anledningen till att vilja dö.