Det finns två stycken av samma sort. På ett vis. Hemligt.Den ena är en ny upptäckt. Inte så mycket fel och jobbigt som jag hela tiden har trott. Man ska verkligen inte döma folk för snabbt. Jag tycker hur som helst om det som händer. Det känns bra att skapa nya kontakter och vandra på outforskade vägar. Det är postitivt, vänligt, uppiggande och bra för själen.
Den andra är just nu ett kliv bakåt. Men det varierar från dag till dag, från timma till timma. Ibland är det det jobbigaste av allt. Ibland berör det mig inte alls.
Det är alltid en pånyttfödelse att höra dina ord och känna din doft. Ibland är det det jag lever för.
Men ibland är det anledningen till att vilja dö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar